Tjena allihop!

Tänkte i mitt första inlägg här berätta om veckan som har varit. Slitsam och hård, men också rolig :D

Började med tallskottsklippning hela måndagen på Mjösund. Kände mig nästan lite klen när jag kom hem och det värkte i kroppen. Kom med ett förslag till Kenneth att han skulle sätta upp en skylt över fikarummet. "Arbete gör dej fri".

Tisdagen sorterade vi sten. Ja, det är allvarligt. Jag skämtar inte! I storleksordning.. Taien, naturarn och jag va lagom less :P

När jag vaknade på onsdagen regnade de, men jag tvivlar på att jag märkte det. Var nog rätt borta efter att få kliva upp 05.30 varje dag. När jag höll på som bäst med att smöra mackan ringde Kenneth. Lyckan var STOR när han sa att vi kunde få sovmorgon till lunch. Väl på jobbet igen var det bara att gå tillbaka till stensorteringen..

Nu till något allvarligare.

Min lilla kusin fyllde år på kvällen och hade kalas. Egentligen hade jag velat visa mitt stöd till Sebastian Rasks familj och gå på minnesgudstjänsten och nu ångrar jag verkligen att jag inte gick. Sebbe var min kusins bästa kompis och jag visste vem han var. Brukade se honom på bussen. Det är konstigt. Jag känner bara som en stor hopplöshet när jag tänker på det som har hänt. Även om jag är troende har jag faktiskt svårt att se en mening i det som hände Sebastian. Även om jag bara hade pratat med honom någon gång känner jag en stor sorg. Det är svårt att beskriva, men det var något speciellt med den här killen. Han såg liksom så levnadsglad ut, och var alltid glad. Jag tror inte att man kan bestämma själv över hur pass hårt man kan ta saker och ting. Jag tog det här väldigt hårt. Jag grämer mig faktiskt. Tänk om det hade kännts bättre om jag hade gått på gudstjänsten? Jag sänder iallafall en tanke till alla som fick möjligheten och glädjen att lära känna Sebastian mer än jag gjorde. Jag känner en gnagade känsla i mig, ett mörker, så vad ska då ni känna? Det sista jag såg av honom var när han stod där på lastbilsflaket med Olle, skrattade och slängde med studentmössan. Det är ofattbart.

Jag skulle vilja skriva mer om det här, men hinner inte göra det idag eftersom jag snart måste gå och lägga mig.

Torsdagen och fredagen var iallafall ungefär som dom andra dagarna. Mycket slit och släng. Roligt var det iallafall att klippa häckar.

Kul också när vi såg på film, jag och mina workingpals. Kul att baka chokla´bollar och sen att se "Little miss sunshine" :)

Hade otroligt mysigt igår när jag, Erica och Sofie åt tacos och såg film. Jättekul när jag och Erica satt uppe hela natten och såg på film. (Sofie gick hem efter första). Gick och la oss precis i tid för att se soluppgången :D(Bengt-Benny får vi inte heller glömma, min nya idol)

Skulle vilja skriva mer om allt, men det får jag kanske göra någonting mer här i veckan.

Är det iallafall någonting det här med Sebastian har lärt mig så är det att ta vara på alla glada stunder man har. Att vara glad, positiv. Att sprida gädje. Som han.

Ledsen att jag blandade in lite av varje i den här bloggen, men den här veckan har varit lite av varje. Både jobbig psykiskt och fysiskt och glad och rolig.

Nu måste jag iallafall gå och lägga mig så att jag kommer upp i tid imorgon.

Take Care!